2015-07-18
Hej Carl-Otto!
Undrar -måste man ta bort följbina när man ska tillsätta drottning? (tänker att hon kanske kan smita -hur gör man smidigt? Går det att sätta till drottningen när det är dåligt väder som idag?
-läste på nätet nånstans att det bör vara drag och bra väder är det nödvändigt?
Slutligen klarar sig drottningen burad med följbin och apifond flera dar hemma i väntan på bra väder?
Mvh Tommy S
Hej Tommy, Allting går, men absolut bäst är att ta bort följebina - inte minst ur smittosynpunkt. Öppna hålet på försändningsburen och vänd det uppåt. Håll för med tummen när drottningen vill ut och öppna när ett arbetsbi vill lämna buren. Håll gärna till inomhus om drottningen ändå kommer lös. Hon söker sig troligen till närmaste fönster där hon kan fångas. Det är en fördel om vädret är bra och bina på gott humör när den nya drottningen skall sättas till. Svårast är det att få drottningen accepterad i ett stort ilsket samhälle och lättast är det att sätta till henne i en liten from avläggare, dessa fakta spelar större roll än vädret, Skulle du av någon anledning vilja vänta med tillsättningen så är det bra om du byter ut följebina. Plocka sju stycken fräscha bin från en yngelram. Ambina angriper inte drottningen men är ändå vuxna nog att vårda henne. Glöm inte att ge de instängda bina några droppar vatten då och då. Lycka till! Carl Otto
Är åter nybörjare efter 20 års uppehåll min mentor som lärde mig i början av 1990-talet hette Pelle Ljungholm som sen också blev en god vän.
Nu när jag startar igen så saknar jag honom och fram för allt dom guld gula snälla drottningarna. Något säger mig i bak skallen att det jag ser idag runt Norrköping är något mörkare Bin.
Går kurs med min son Anthony 11 år som är Norrköpings yngsta Bi odlare, och börjar att fundera i barnorna med Drottning odling jag vet att du hade ett finger med i Drottning odlingen Pelle hade. Han ska ha använt ett annat Bi som var motståndskraftigt mot Amerikansk Yngelröta var fick han tag i dom ??? och har du möjlighet att hjälpa till en del ??? Christer Samuelsson
Hej Christer Du har rätt, norrköpingsbina var gulare förr. Det berodde delvis på Pelle Ljungholm som var svag för de guldgula bina. Han kunde bli rent lyrisk när han mindes Håpens gula bin eller de han köpte från Valfrid Nilsson i Ölands Skogsby. Många kunder ville också ha dessa bin, så vi som odlade drottningar för avsalu fick se till att ha några guldgula samhällen vi kunde odla från. Men efterhand insåg vi att färgen var ett dåligt kriterium för urvalet av avelsdrottningar. Städvilliga bin som övervintrade bra,inte svärmade och var fromma även efter ett par generationers friparning blev nu vad vi siktade mot. De städvilliga egenskaperna hämtade vi från Taberbina. Steve Taber (död 2008) blev något av en ikon för drottningodlarna i Sverige efter sina föreläsningar här där han beskrev hur man avlade fram bin med förhöjd städiver, dvs de rensade snabbt ut larver angripna av yngelröta eller kalkyngel sporer. När vi talar om östgötabin eller norrköpingsbin så vill vi gärna tro att namnen beskriver stammar av bin som är oförändrade generation efter generation. Inget kan vara mer fel. För att hålla en stam med någorlunda likvärdiga egenskaper krävs att drottningodlaren har tillgång till flera hundra samhällen av samma ursprung att välja avelsdrottningar från. Har man bara sin egen bigård att välja från så är risken annars stor att man snart råkar ut för inavelsdepressioner (vid renparning) eller för stora variationer(vid friparning). För att motverka inavel och för att tillföra goda gener till bigården försöker vi drottningodlare då och då med lite ”bloduppfriskning”. Vi skaffar avelsmaterial från bin som liknar våra, men ändå inte är nära släkt. Det var så vi gjorde när vi tog in Taberbina, de skulle framför allt hjälpa oss att komma tillrätta med de kalkyngelangrepp som vi plågades av då. Flera andra exempel finns. Summa summarum: på 1980-talet när Norrköping var en metropol för drottningodling, med över tusen drottningar parade bara på Esterön, då kunde vi med visst fog tala om Norrköpingsbin som en enhetlig stam med särskilda egenskaper. Idag ligger det storskaliga avelsarbetet mer eller mindre i träda och variationen på bina har i motsvarande grad ökat. Med detta vill jag bara säga att visst finns det goda drottningar som odlats här i Norrköping, och några av dem liknar säkert de bin du minns från Pelles bigård i Skälv. Men släktskapet är avlägset och beteckningen Norrköpingsbin betyder bara att de kommer från Norrköping. Men det är ju vackert så, för tjyven! /Carl Otto
2015/01/16
Hej Carl-Otto och Gott Nytt År! Jag har att antal ramar som jag skulle vilja behandla för att kunna återanvända.
Jag har uppfattat att man kan smälta ned vaxet och myrsyrabehandla ramarna. Är det så man gör och finns det någon som man kan lämna sina ramar till för sådan behandling? Jag har även en del fint vax sparad. Kan man lämna in det till samma ställe? Med vänliga hälsningar Katarina
Hej Katarina! När slungningen är slut för året har man en massa tomma ramar som skall tas omhand. Jag sorterar mina ramar i fyra olika travar: 1 fina ljusa urslungade ramar som det inte varit yngel i. 2 fina mörka urslungade ramar som det varit yngel i. 3 fina ramar där det finns kvar kristalliserad honung. 4 trasiga, felbyggda, svarta, utsotsfläckiga, malangripna ramar. Ramarna i travarna 1, 2 och 3 sparar jag. Ramarna i hög 4 skickar jag till smältning. Alla ramar som jag behåller förvaras i oisolerat utrymme och skattlådorna de står i skall vara mussäkra. Trave nummer 1 är enkelt åtgärdad. Dessa skattlådor ställs bara på varandra med en skiva överst som håller eventuella möss ute. Trave nr 2 består av ramar som det varit yngel i och här kan det slinka med ramar där vaxmotten lagt sina ägg. För att hindra motten att sprida sig i traven har jag lagt tidningspapper mellan lådorna – motten gillar inte trycksvärtan. Men nu hävdas det att dagens trycksvärta inte har samma effekt, så det är mest av slentrian jag lägger dit papprena. Någon gång kan jag ättiksyrebehandla denna trave mot nosema (se Bin till nytta och nöje, sist i kapitlet om höstarbetet). I trave nr 3 finns ramarna med lite honung kvar. Dessa ramar kan användas som stödfodring i vår om det blir svält i någon kupa. Ochså var det då de fula ramarna i den sista traven. De skall smältas ner. Enklast lämnar man in de utsorterade ramarna till ett vaxrenseri och får tillbaka vaxet i form av mellanväggar och ramarna tvättade och fina. Större biodlare och en del föreningar brukar också ha utrustning för vaxsmältning. Hör med någon i styrelsen i din förening var du kan lämna in dina ramar för behandling. /Carl Otto
2015/12/21
Hej Hans! Om bina själva får välja vattenställe så skulle nog gödselstan vid bondgården komma högst upp på listan. Det är salterna i urinen som lockar bina att hämta vatten där djur eller människor urinerat, Urin innehåller mineraler som bina behöver för att bygga upp samhället. Vilka mineraler som behövs till vad, och hur mycket de behöver och vid vilken nivå saltet blir ett gift för bina hör till de frågor som man skulle vilja se mer forskning kring. I normala fall finns det tillräckligt med vatten i fuktig jord, blöta diken och varjehanda små vattenpölar (och inte minst i den insamlade nektarn).Vid långvarig torka är dock bina betjänta av någon slags vattenanordning. Regnvatten duger utmärkt, men det räcker inte med att ställa ut en hink i bigården. I den drunknar bina och de kan släppa sin avföring i vattnet som snart blir en smittohärd där t ex nosemasjukan sprids. Bäst är om bina kan få hämta sitt vatten på en plats där vattnet inte står still (smittorisken), inte är så djupt att de kan drunkna, och som har något slags tak som hindrar att de släpper sin avföring rakt i ”vattenhålet”. Vattenhämtarna i bisamhället vill nämligen gärna lätta på tarmen när de flyger hem med full last. Hur en sådan vattenanläggning ska se ut, ja det kan variera beroende på bigårdens placering och utseende. Här finns det tillfälle för var och en att visa prov på biodlarnas så omtalade klurighet! Många hälsningar! Carl Otto!
2014/06/13
Vem ska jag ta kontakt med ang. att bli medlem? Är helt ny, men vill starta en bikupa. Vad ska jag tänka på och vad behöver jag. Bor utanför Stavsjö.
Stefan Johansson
Kul med nya biodlare! Det bästa rådet man kan ge till en nybörjare är nog: skaffa inga kupor eller bin förrän du först rådgjort med en erfaren biodlare. Bina skall besiktigas före köp av en bitillsyningsman (kostar inget) så att du får friska bin. Kuporna skall ha standardmått för lådor och ramar, om inte är det bäddat för förtretligheter längre fram i biodlingen. Och se gärna till att du börjar med bin av samma slag som biodlarna runtomkring har, det underlättar kommande avelsarbete. Men med detta sagt så är det bara att önska lycka till - du har hittat en hobby som med stor sannolikhet varar för livet! /Carl Otto
2014-03-17
Hej Carl Otto! Jag har mögel i samtliga mina tre kupor. Förra helgen rengjorde jag bottnarna och hade rätt mycket döda bin som jag städade bort. Beror möglet på dålig cirkulation? Det finns fortfarande gott om honung kvar i kuporna, men ramarna längst bak i kuporna är delvis täckta av mögel. Ska jag ge mig in i kuporna och städa mer? Med vänlig hälsning /Katarina
Hej Katarina, Alldeles rätt, möglet hänger samman med ventilationen av kupan. Omvintern är luften i kupan kall och dess innehåll av vattenånga faller gärna ut som kondens på de kallaste partierna i kupan; längst in i de bakre hörnen eller kanske under täckbrädorna längst bak.Dedöda bin som ramlat ner på botten blir blöta och mögel bildas som sedan sprider sig på kakorna längst bort från yngelklotet. Att städa bort sörjan med döda bin är viktigt (för att hindra smittspridning av sjukdomar) och svårt mögelangripna ramar bör också bort. Har det funnits massor av döda bin har de säkert hindrat ventilationen och bina har försökt att själva fläkta ut den fuktiga luften med ökad foderförbrukning som följd, vilket i sin tur resulterat i att bina gjort på sig inne, dvs vi har fått ett utbrott av utsot inne i kupan. Ett samhälle som drabbats av kraftig utsot behöver saneras. Nedbajsade ramar skall bort, och de behöver ett nytt rent yngelrum och en ny torr och fin botten, Eftersom bina nu varit ute och rensat sig så kan vi ge dem mat i form av bifor eller sockerlösning om foderramar inte finns att tillgå Summa summarum: en god ventilation (med korsdrag under fötterna vintertid) kan förhindra mycket elände i bigården! /Carl Otto
2014-03-09
Hej ! Jag undrar när man ska börja se till om Bina har tillräckligt med mat? idag har de flugit ut och rensat sig:) även suttit på Blommori rabatten. Jag vill inte störa dem för tidigt, men idag var det ju en riktigt varm vårdag! Med vänlig hälsning Åsa
Hej Åsa, kolla att dom har mat så fort som möjligt! Det har varit en bra vinter för bina så här långt, inte så kall och tämligen kort. Starka samhällen är nu igång med yngelsättningen och då går det åt mat. Skulle det inte finnas tillräckligt med foderramar i kupan (minst ett par fulla ramar eller flera halvfulla) så går det bra att ge en fodergiva nu när de varit ute och rensat sig, eller du har kanske ramar med honung kvar sen i höstas som inte gick att slunga ur. Sådana ramar kan man låta ligga i lite ljummet vatten ett tag och sedan, när de runnit av ,hänga in i kupan. Så länge bina har suttit still har de inte behövt ha det så varmt, men nu när yngelsättningen tar fart (det känner man på att täckbrädorna känns varma) så är det bra att stoppa om bina och lägga på lite varm packning, allt beroende på vilken kupa man har. Bottnar har du kanske redan bytt eller gjort rena, det är lättast att göra när det är lite kallare så att bina sitter still. Men annars gör det nu, det är skönt för bina att inte ha en massa lik att springa över när de skall flyga ut till vårblommorna! Lycka till ! Carl Otto
Kollat nu, på ena samhället var botten full med skräp fick skrapa bort, andra samhället (lite svagare) var det nästan ingenting. Två yttersta ramarna var tunga så de klarar sig nog ett tag till. Med vänlig hälsning Åsa
Det låter ju som en fin start på säsongen, men kom ihåg att den farligaste tiden för bisamhället börjar nu. Yngelsättningen startar samtidigt som de gamla bina dör – svaga samhällen kan få svårt att hålla värmen och starka samhällen kan expandera rekordsnabbt redan innan växterna producerar nektar och pollen. Alltså: minska ner antalet ramar på de riktigt svaga samhällena och bona om dem så de kan hålla varmt i stugan. Och fortsätt kolla matförrådet för de riktigt starka, åtminstone tills nektardraget på sälg kommit igång. / Hälsning Carl - Otto
2014-02-22
Hej Carl Otto ! Jag undrar om det kan finnas risker med att placera bigårdar i närheten av platser där jorden är förorenad. Jag tänker på gamla impregneringsanläggningar där jorden är förorenad och ingen sanering skett.
Det brukar ju växa rikligt med mjölkört där. Kan blommorna suga upp gift som bina sedan får med när nektarn hämtas hem till kupan. Finns det forskning på detta.
Mvh Stefan Göransson
Hallå i blåbärsskogen ! Intressant fråga Stefan. Vi lever i ett kemikaliesamhälle där både människor och bin ständigt utsätts för gifter av olika slag: bekämpningsmedel, tungmetaller, dioxiner. Jag har inte sett någon forskning som visar hur blommor som växer på mark förorenad av impregneringsmedel producerar giftig nektar som sugs upp av våra bin. Men det är ett tänkbart scenario. Vi vet att tungmetaller och bekämpningsmedel kan tas upp och anrikas i växter. Vissa tar upp mer och andra mindre. Det är alltså inte otroligt att rallarrosorna som växer på platser där man jobbat med kreosot och arsenik innehåller spår av dessa gifter. I sammanhanget kan nämnas att man idag har olika projekt på gång där man försöker rena förorenad mark genom att odla "läkeväxter" på den, dvs växter som antingen bryter ner de giftiga substanserna med bakterier, eller som tar upp de skadliga ämnena i växtkroppen och sen skördas och bränns. Askan renas därefter (mycket kostsamt) från gifterna, tungmetaller eller vad det kan vara. Det är inte lätt att hitta platser för våra bin där de har en garanterat "ren" miljö. Dioxiner transporteras med vinden, bönderna bekämpar skadegörare i skog och på åker med fungicider och herbicider och insekticider och än mer gifter sprutas i våra villaområden. Neonikotiniderna som används som betningsmedel för oljeväxter bland annat har stått i fokus nu en tid, Hur farliga de är för våra bin lär vi snart få veta efter den stora undersökning som genomförts, men hur står det till med alla de andra diffusa eller hittills okända gifterna som omger oss? Och i blåbärsskogen breder dvärgbandmasken ut sig – ack ja, ibland var det nog bättre förr! Hälsningar Carl Otto
2013-10-26
Hej Carl Otto! Jag undrar ifall det finns något riktvärde om antal bisamhällen per hektar rapsdrag? Hälsningar Ulla Lundström
Hej Ulla! Jodå det finns sådana riktvärden och de brukar landa på 2 – 3 samhällen per hektar. Några studier visar att det sker en skördeökning ända upp till 5 samh/ha, men honungsskörden per samhälle minskar samtidigt om det finns så många kupor vid oljeväxtfältet. Störst nytta gör bina i rybsfälten eftersom rybsen kräver korspollinering. Rapsen klarar sig med pollen från egna plantan men rybsblomman måste ha pollen från en annan planta i fältet. Båda sorterna är vindpollinerade men skörden ökar med insekternas hjälp, kanske med 10% i raps och 20 % i rybs – i bästa fall.Men man får inte glömma att även humlor och vildbin hjälper till med pollineringen. Deras arbete är mycket viktigare än vad man tidigare trott hävdar en del forskare, därför är det alarmerande att livsmiljöerna för dessa insekter är så starkt hotade. Dikeskanter och bryn plöjs upp, död ved städas undan…. Till sist, det blir inte bara ökad skörd om det finns gott om bin i oljeväxterna. Oljehalten i fröna blir högre och det blir en jämnare och tidigare mognad, vilket rapsbönderna också värdesätter eftersom det oftast betyder lägre vattenhalt och mindre spill. /Carl Otto
2013-08-19
Hej! Undrar om jag kan få svar på om min Honung är klar.. jag har rört en gång per dag i snart tre veckor, den har blivit fastare, står i källaren ca 17grader. Jag tror den är klar för att innan jag börjar röra, är det ljusa strimmor överst, sist burkade jag upp då, det blev bra, nu har jag så mkt så jag vill vara säker:) Med vänlig hälsning Åsa
Hallå, hallå! Det är alltid svårt att bestämma exakt rätt tidpunkt då man skall tappa upp honungen så att den blir mjuk, len och smörig i konsistensen – så som honungsbedömarna vill ha den. Särskilt besvärligt kan det vara med hösthonungen eftersom mycket av höstens nektar innehåller hög halt av fruktsocker, vilket generellt sett ger långsammare kristallisering. Den honung man får vid slutskattningen brukar också ha något högrevattenhalt, vilket också försenar kristalliseringen. Ett sätt att styra upp hastigheten är att ympa honungen med en redan kristalliserad honung (slå på ”ympning av honung” på nätet så får du en exakt beskrivning hur man gör). Det krävs t ex att man kan förvara honungen i rätt temperatur. Kalltappar man honungen enligt den gamla metoden med rörning tills honungen blir lite ”seg” så är det oftast bäst att tappa lite för sent än lite för tidigt. Tappar man för tidigt sker en efterkristallisering som kan ge grova kristaller i honungen. Har kristalliseringen gått för långt i tappkärlet så går det alltid att töra upp honungen så den blir lös igen, men å andra sidan kan det bli luftbubblor i honungen när den kristalliserar om i burkarna…. Men att röra honungen varje dag i tre veckor låter lite väl ambitiöst. Jag skulle nog testa då och då och sätta igång och röra först när den börjat tjockna och sen röra ordentligt tre, fyra gånger tills jag bedömer att rätt ögonblick har infunnit sig. Har du kollat vattenhalten förresten? Är den för hög hjälper det föga att röra! Många hälsningar Carl Otto
2013-07-25
Hej Carl Otto måste prova din nya brevlåda, har under många år använt bifor men nu vet jag inte om jag får tag i det, så min fråga är hur mycket socker går åt till varje samhälle samt blandningsförhållandet vatten och socker. Åke Kimstad
Hej Åke, På den tiden jag blandade sockret själv gav jag samhällena 5 ballonger 60 procentig sockerlösning. Det blir ungefär tre kilo socker och två liter vatten i varje ballong. Dessutom låter jag bina få behålla cirka fyra kilo honung i ramar som placeras längst fram och längst bak. Bra för bina att ha när våren kommer – risken med att låta honung vara kvar i kupan över vintern tror jag är överdriven, men är det ett stort bladhonungsdrag strax före invintringen kan det vara värt att vara lite försiktig. Mörk glänsande dagghonung från ek kan ge bina utsot om honungen konsumeras tidigt på vintern. Tilläggas bör att jag invintrar bina på en Svealåda med tio ramar och mycket luft under. Hälsningar Carl Otto
2013-06-25
Hur långt fram på säsongen kan man göra avläggare ? // Webbredaktionen.
Hej! Du kan göra avläggare ända fram till slutet av juli, men ju senaredesto starkare avläggare måste det vara- minst fem, sex fulla yngelramar med utkrypande yngel och man bör samtidigt sätta till en parad drottning om avläggaren görs sent. Är draget dåligt måste resten av ramarna innehålla foder. Drottningen får plats att lägga ägg där ynglet kryper ut. Men för att få ett invintringsdugligt samhälle är det naturligtvis säkrast om avläggaren görs tidigt. Kanske som svärmförhindrande åtgärd i midsommartid. Lite åderlåtning av starka birika samhällen då skadar inte! /Carl Otto
Norrköpings Biodlareförening 
Hej Jag heter Hans och har en fråga gällande vatten till bin. Går det bra med regnvatten från tunnor till bina. Vattnet från pumpen innehåller kolibakterier. Det kanske inte är så bra. Det är inte E-kolibakterier men ändå kolibakterier. Det kan förekomma i marken om det ligger i närheten av djur från en bondgård t.ex.
Med vänlig hälsning
Hans