Tidigare brevlådefrågor/-svar


2015-07-18

Hej Carl-Otto!

Undrar -måste man ta bort följbina när man ska tillsätta drottning?  (tänker att hon kanske kan smita -hur gör man smidigt? Går det att sätta till drottningen när det är dåligt väder  som idag?
-läste på nätet nånstans att det bör vara drag och bra väder är det nödvändigt?
Slutligen klarar sig drottningen  burad med följbin och apifond flera dar hemma i väntan på bra väder?

Mvh Tommy S

Hej Tommy,
Allting går, men absolut bäst 
är att ta bort följebina - inte 
minst ur smittosynpunkt. Öppna 
hålet på försändningsburen och 
vänd det uppåt. Håll för med tummen
när drottningen vill ut och öppna 
när ett arbetsbi vill lämna buren. 
Håll gärna till inomhus om drottningen 
ändå kommer lös. Hon söker sig troligen 
till närmaste fönster där hon kan fångas.
Det är en fördel om vädret är bra och bina
på gott humör när den nya drottningen skall
sättas till. Svårast är det att få 
drottningen accepterad i ett stort ilsket 
samhälle och lättast är det att sätta till 
henne i en liten from avläggare, dessa fakta 
spelar större roll än vädret, Skulle du av 
någon anledning vilja vänta med tillsättningen
så är det bra om du byter ut följebina. 
Plocka sju stycken fräscha bin från en yngelram. 
Ambina angriper inte drottningen men är ändå 
vuxna nog att vårda henne. Glöm inte att ge de
instängda bina några droppar vatten då och då.

Lycka till!

Carl Otto

Är åter nybörjare efter 20 års uppehåll min mentor som lärde mig i början av 1990-talet hette Pelle Ljungholm som sen också blev en god vän.

Nu när jag startar igen så saknar jag honom och fram för allt dom guld gula snälla drottningarna. Något säger mig i bak skallen att det jag ser idag runt Norrköping är något mörkare Bin.

Går kurs med min son Anthony 11 år som är Norrköpings yngsta Bi odlare, och börjar att fundera i barnorna med Drottning odling jag vet att du hade ett finger med i Drottning odlingen Pelle hade. Han ska ha använt ett annat Bi som var motståndskraftigt mot Amerikansk Yngelröta var fick han tag i dom ??? och har du möjlighet att hjälpa till en del ??? Christer Samuelsson

Hej Christer Du har rätt, norrköpingsbina var gulare förr.
Det berodde delvis på Pelle Ljungholm som var 
svag för de guldgula bina. Han kunde bli rent lyrisk
när han mindes Håpens gula bin eller de han köpte från
Valfrid Nilsson i Ölands Skogsby. Många kunder ville 
också ha dessa bin, så vi som odlade drottningar för 
avsalu fick se till att ha några guldgula samhällen 
vi kunde odla från. Men efterhand insåg vi att färgen
var ett dåligt kriterium för urvalet av avelsdrottningar. 
Städvilliga bin som övervintrade bra,inte svärmade och var 
fromma även efter ett par generationers friparning blev nu
vad vi siktade mot. 

De städvilliga egenskaperna hämtade 
vi från Taberbina. Steve Taber (död 2008) blev något av 
en ikon för drottningodlarna i Sverige efter sina 
föreläsningar här där han beskrev hur man avlade fram bin
med förhöjd städiver, dvs derensade snabbt ut larver 
angripna av yngelröta eller kalkyngel sporer. 

När vi talar om östgötabin eller norrköpingsbin så vill
vi gärna tro att namnen beskriver stammar av bin som är
oförändrade generation efter generation. Inget kan vara 
mer fel. För att hålla en stam med någorlunda likvärdiga 
egenskaper krävs att drottningodlaren har tillgång till 
flera hundra samhällen av samma ursprung att välja 
avelsdrottningar från. Har man bara sin egen bigård att
välja från så är risken annars stor att man snart råkar
ut för inavelsdepressioner (vid renparning) eller för 
stora variationer(vid friparning). För att motverka inavel
och för att tillföra goda gener till bigården försöker vi 
drottningodlare då och då med lite ”bloduppfriskning”. 
Vi skaffar avelsmaterial från bin som liknar våra, 
men ändå inte är nära släkt. Det var så vi gjorde 
när vi tog in Taberbina, de skulle framför allt hjälpa 
oss att komma tillrätta med de kalkyngelangrepp som vi plågades
av då. Flera andra exempel finns. 

Summa summarum: 
på 1980-talet när Norrköping var en metropol för drottningodling,
med över tusen drottningar parade bara på Esterön, 
då kunde vi med visst fog tala om Norrköpingsbin 
som en enhetlig stam med särskilda egenskaper. 
Idag ligger det storskaliga avelsarbetet mer 
eller mindre i träda och variationen på bina har 
i motsvarande grad ökat. Med detta vill jag bara 
säga att visst finns det goda drottningar som 
odlats här i Norrköping, och några av dem liknar 
säkert de bin du minns från Pelles bigård i Skälv. 
Men släktskapet är avlägset och beteckningen Norrköpingsbin
betyder bara att de kommer från Norrköping. 
Men det är ju vackert så, för tjyven!

/Carl Otto

2015/01/16

Hej Carl-Otto och Gott Nytt År! Jag har att antal ramar som jag skulle vilja behandla för att kunna återanvända.

Jag har uppfattat att man kan smälta ned vaxet och myrsyrabehandla ramarna. Är det så man gör och finns det någon som man kan lämna sina ramar till för sådan behandling? Jag har även en del fint vax sparad. Kan man lämna in det till samma ställe? Med vänliga hälsningar Katarina

Hej Jag heter Hans och har en fråga gällande vatten till bin. Går det bra med regnvatten från tunnor till bina. Vattnet från pumpen innehåller kolibakterier. Det kanske inte är så bra. Det är inte E-kolibakterier men ändå kolibakterier. Det kan förekomma i marken om det ligger i närheten av djur från en bondgård t.ex.

Med vänlig hälsning

Hans

Hej Hans! Om bina själva får välja vattenställe så 
skulle nog gödselstan vid bondgården komma högst upp på listan.
Det är salterna iurinen somlockar bina att hämta vatten där 
djur eller människor urinerat, Urin innehåller mineraler som 
bina behöver för att bygga upp samhället. Vilka mineraler som 
behövs till vad, och hur mycketde behöver och vid vilken nivå 
saltet blir ett gift för bina hör till de frågor som man skulle 
vilja se mer forskning kring.

I normala fall finns det tillräckligt med vatten i fuktig jord, 
blöta diken och varjehanda små vattenpölar 
(och inte minst i den insamlade nektarn).Vid långvarig torka är 
dock bina betjänta av någon slags vattenanordning. 
Regnvatten duger utmärkt, men det räcker inte med att ställa 
ut en hink i bigården. I den drunknar bina och de kan släppa 
sin avföring i vattnet som snart blir en smittohärd där t ex 
nosemasjukan sprids. Bäst är om bina kan få hämta sitt vatten 
på en plats där vattnet inte står still (smittorisken), inte 
är så djupt att de kan drunkna, och som har något slags tak 
som hindrar att de släpper sin avföring rakt i ”vattenhålet”.

Vattenhämtarna i bisamhället vill nämligen gärna lätta på tarmen 
när de flyger hem med full last. Hur en sådan vattenanläggning 
ska se ut, ja det kan variera beroende på bigårdens placering 
och utseende. Här finns det tillfälle för var och en att visa 
prov på biodlarnas så omtalade klurighet!

Många hälsningar! Carl Otto!

2014/06/13

Vem ska jag ta kontakt med ang. att bli medlem? Är helt ny, men vill starta en bikupa. Vad ska jag tänka på och vad behöver jag. Bor utanför Stavsjö.

Stefan Johansson

Kul med nya biodlare!
Det bästa rådet man kan ge till en nybörjare är nog: 
skaffa inga kupor eller bin förrän du först rådgjort 
med en erfaren biodlare. Bina skall besiktigas före 
köp av en bitillsyningsman (kostar inget) så att du 
får friska bin. Kuporna skall ha standardmått för 
lådor och ramar, om inte är det bäddat för förtretligheter 
längre fram i biodlingen. Och se gärna till att du börjar 
med bin av samma slag som biodlarna runtomkring har, 
det underlättar kommande avelsarbete.
Men med detta sagt så är det bara att önska lycka till 
- du har hittat en hobby som med stor sannolikhet varar för livet!
 /Carl Otto

2014-03-17

Hej Carl Otto! Jag har mögel i samtliga mina tre kupor. Förra helgen rengjorde jag bottnarna och hade rätt mycket döda bin som jag städade bort. Beror möglet på dålig cirkulation? Det finns fortfarande gott om honung kvar i kuporna, men ramarna längst bak i kuporna är delvis täckta av mögel. Ska jag ge mig in i kuporna och städa mer? Med vänlig hälsning /Katarina

Hej Katarina,
Alldeles rätt, möglet hänger samman med ventilationen av kupan. 
Omvintern är luften i kupan kall och dess innehåll av 
vattenånga faller gärna ut som kondens på de kallaste 
partierna i kupan; längst in i de bakre hörnen eller 
kanske under täckbrädorna längst bak.Dedöda bin som 
ramlat ner på botten blir blöta och mögel bildas som 
sedan sprider sig på kakorna längst bort från yngelklotet.

Att städa bort sörjan med döda bin är viktigt 
(för att hindra smittspridning av sjukdomar) och 
svårt mögelangripna ramar bör också bort. 
Har det funnits massor av döda bin har de säkert 
hindrat ventilationen och bina har försökt att själva 
fläkta ut den fuktiga luften med ökad foderförbrukning 
som följd, vilket i sin tur resulterat i att bina gjort 
på sig inne, dvs vi har fått ett utbrott av utsot inne i kupan.

Ett samhälle som drabbats av kraftig utsot behöver saneras. 
Nedbajsade ramar skall bort, och de behöver ett nytt rent 
yngelrum och en ny torr och fin botten, Eftersom bina nu 
varit ute och rensat sig så kan vi ge dem mat i form av 
bifor eller sockerlösning om foderramar inte finns att tillgå
Summa summarum: en god ventilation 
(med korsdrag under fötterna vintertid) kan förhindra 
mycket elände i bigården!
  
/Carl Otto

2014-03-09

Hej ! Jag undrar när man ska börja se till om Bina har tillräckligt med mat? idag har de flugit ut och rensat sig:) även suttit på Blommori rabatten. Jag vill inte störa dem för tidigt, men idag var det ju en riktigt varm vårdag! Med vänlig hälsning Åsa

Hej Åsa, kolla att dom har mat så fort som möjligt! 
Det har varit en bra vinter för bina så här långt, 
inte så kall och tämligen kort. 
Starka samhällen är nu igång med yngelsättningen och 
då går det åt mat. Skulle det inte finnas tillräckligt 
med foderramar i kupan (minst ett par fulla ramar eller 
flera halvfulla) så går det bra att ge en fodergiva nu 
när de varit ute och rensat sig, eller du har kanske 
ramar med honung kvar sen i höstas som inte gick att slunga ur. 
Sådana ramar kan man låta ligga i lite ljummet vatten ett tag 
och sedan, när de runnit av ,hänga in i kupan. 

Så länge bina har suttit still har de inte behövt ha det så varmt,
men nu när yngelsättningen tar fart 
(det känner man på att täckbrädorna känns varma) så är det bra
att stoppa om bina och lägga på lite varm packning, 
allt beroende på vilken kupa man har. 
Bottnar har du kanske redan bytt eller gjort rena, 
det är lättast att göra när det är lite kallare så att 
bina sitter still. Men annars gör det nu, det är skönt 
för bina att inte ha en massa lik att springa över när de 
skall flyga ut till vårblommorna!

Lycka till ! Carl Otto

Kollat nu, på ena samhället var botten full med skräp fick skrapa bort, andra samhället (lite svagare) var det nästan ingenting. Två yttersta ramarna var tunga så de klarar sig nog ett tag till. Med vänlig hälsning Åsa

Det låter ju som en fin start på säsongen, 
men kom ihåg att den farligaste tiden för 
bisamhället börjar nu. Yngelsättningen startar samtidigt 
som de gamla bina dör – svaga samhällen kan få svårt att 
hålla värmen och starka samhällen kan expandera 
rekordsnabbt redan innan växterna producerar 
nektar och pollen. Alltså: minska ner antalet 
ramar på de riktigt svaga samhällena och bona 
om dem så de kan hålla varmt i stugan. Och fortsätt 
kolla matförrådet för de riktigt starka, åtminstone 
tills nektardraget på sälg kommit igång. 

/ Hälsning Carl - Otto

2014-02-22

Hej Carl Otto ! Jag undrar om det kan finnas risker med att placera bigårdar i närheten av platser där jorden är förorenad. Jag tänker på gamla impregneringsanläggningar där jorden är förorenad och ingen sanering skett.

Det brukar ju växa rikligt med mjölkört där. Kan blommorna suga upp gift som bina sedan får med när nektarn hämtas hem till kupan. Finns det forskning på detta.

Mvh Stefan Göransson

Hallå i blåbärsskogen ! 

Intressant fråga Stefan.
Vi lever i ett kemikaliesamhälle där både människor och 
bin ständigt utsätts för gifter av olika slag: bekämpningsmedel, 
tungmetaller, dioxiner. Jag har inte sett någon forskning som 
visar hur blommor som växer på mark förorenad av 
impregneringsmedel producerar giftig nektar som sugs 
upp av våra bin. Men det är ett tänkbart scenario. 
Vi vet att tungmetaller och bekämpningsmedel kan tas 
upp och anrikas i växter. Vissa tar upp mer och andra mindre. 

Det är alltså inte otroligt att rallarrosorna som växer på 
platser där man jobbat med kreosot och arsenik innehåller 
spår av dessa gifter. I sammanhanget kan nämnas att man 
idag har olika projekt på gång där man försöker rena 
förorenad mark genom att odla "läkeväxter" på den, dvs 
växter som antingen bryter ner de giftiga substanserna 
med bakterier, eller som tar upp de skadliga ämnena i 
växtkroppen och sen skördas och bränns. Askan renas 
därefter (mycket kostsamt) från gifterna, tungmetaller 
eller vad det kan vara.

Det är inte lätt att hitta platser för våra bin där de 
har en garanterat "ren" miljö. Dioxiner transporteras med vinden,
bönderna bekämpar skadegörare i skog och på åker med 
fungicider och herbicider och insekticider och än mer 
gifter sprutas i våra villaområden. Neonikotiniderna 
som används som betningsmedel för oljeväxter bland annat 
har stått i fokus nu en tid, Hur farliga de är för våra 
bin lär vi snart få veta efter den stora undersökning som 
genomförts, men hur står det till med alla de andra diffusa 
eller hittills okända gifterna som omger oss? Och i 
blåbärsskogen breder dvärgbandmasken ut sig – ack ja, 
ibland var det nog bättre förr! 

Hälsningar Carl Otto

2013-10-26

Hej Carl Otto! Jag undrar ifall det finns något riktvärde om antal bisamhällen per hektar rapsdrag? Hälsningar Ulla Lundström

Hej Ulla! 

Jodå det finns sådana riktvärden och de brukar landa på 
2 – 3 samhällen per hektar. Några studier visar att det 
sker en skördeökning ända upp till 5 samh/ha, men 
honungsskörden per samhälle minskar samtidigt om det 
finns så många kupor vid oljeväxtfältet. Störst nytta 
gör bina i rybsfälten eftersom rybsen kräver korspollinering. 
Rapsen klarar sig med pollen från egna plantan men rybsblomman 
måste ha pollen från en annan planta i fältet. Båda sorterna 
är vindpollinerade men skörden ökar med insekternas hjälp, 
kanske med 10% i raps och 20 % i rybs – i bästa fall.Men man 
får inte glömma att även humlor och vildbin hjälper till med 
pollineringen. Deras arbete är mycket viktigare än vad man 
tidigare trott hävdar en del forskare, därför är det alarmerande 
att livsmiljöerna för dessa insekter är så starkt hotade. 
Dikeskanter och bryn plöjs upp, död ved städas undan….
Till sist, det blir inte bara ökad skörd om det finns gott 
om bin i oljeväxterna. Oljehalten i fröna blir högre och det
 blir en jämnare och tidigare mognad, vilket rapsbönderna 
också värdesätter eftersom det oftast betyder lägre 
vattenhalt och mindre spill.  
/Carl Otto

2013-08-19

Hej!  Undrar om jag kan få svar på om min Honung är klar.. jag har rört en gång per dag i snart tre veckor, den har blivit fastare, står i källaren ca 17grader. Jag tror den är klar för att innan jag börjar röra, är det ljusa strimmor överst, sist burkade jag upp då, det blev bra, nu har jag så mkt så jag vill vara säker:) Med vänlig hälsning Åsa

Hallå, hallå!
Det är alltid svårt att bestämma exakt rätt tidpunkt då man 
skall tappa upp honungen så att den blir mjuk, len och 
smörig i konsistensen – så som honungsbedömarna vill ha den. 
Särskilt besvärligt kan det vara med hösthonungen eftersom 
mycket av höstens nektar innehåller hög halt av fruktsocker, 
vilket generellt sett ger långsammare kristallisering. 

Den honung man får vid slutskattningen brukar också ha något 
högrevattenhalt, vilket också försenar kristalliseringen. 
Ett sätt att styra upp hastigheten är att ympa honungen med 
en redan kristalliserad honung (slå på ”ympning av honung” 
på nätet så får du en exakt beskrivning hur man gör). 
Det krävs t ex att man kan förvara honungen i rätt temperatur.

Kalltappar man honungen enligt den gamla metoden med rörning 
tills honungen blir lite ”seg” så är det oftast bäst att tappa 
lite för sent än lite för tidigt. Tappar man för tidigt sker 
en efterkristallisering som kan ge grova kristaller i honungen. 
Har kristalliseringen gått för långt i tappkärlet så går det 
alltid att töra upp honungen så den blir lös igen, men å andra 
sidan kan det bli luftbubblor i honungen när den kristalliserar 
om i burkarna….

Men att röra honungen varje dag i tre veckor låter lite väl 
ambitiöst. Jag skulle nog testa då och då och sätta igång och 
röra först när den börjat tjockna och sen röra ordentligt tre, 
fyra gånger tills jag bedömer att rätt ögonblick har infunnit 
sig. Har du kollat vattenhalten förresten? 
Är den för hög hjälper det föga att röra!

Många hälsningar Carl Otto

2013-07-25

Hej Carl Otto måste prova din nya brevlåda, har under många år använt bifor men nu vet jag inte om jag får tag i det, så min fråga är hur mycket socker går åt till varje samhälle samt blandningsförhållandet vatten och socker.  Åke Kimstad

Hej Åke,
På den tiden jag blandade sockret själv gav jag samhällena 
5 ballonger 60 procentig sockerlösning. 
Det blir ungefär tre kilo socker och två liter vatten 
i varje ballong. Dessutom låter jag bina få behålla cirka 
fyra kilo honung i ramar som placeras längst fram och längst bak.

Bra för bina att ha när våren kommer – risken med att 
låta honung vara kvar i kupan över vintern tror jag är 
överdriven, men är det ett stort bladhonungsdrag strax 
före invintringen kan det vara värt att vara lite försiktig. 
Mörk glänsande dagghonung från ek kan ge bina utsot om honungen 
konsumeras tidigt på vintern. Tilläggas bör att jag 
invintrar bina på en Svealåda 
med tio ramar och mycket luft under.

Hälsningar Carl Otto

2013-06-25

Hur långt fram på säsongen kan man göra avläggare ? // Webbredaktionen.

Hej!
Du kan göra avläggare ända fram till slutet av juli, 
men ju senaredesto starkare avläggare måste det vara- minst fem,
sex fulla yngelramar med utkrypande yngel och man bör samtidigt 
sätta till en parad drottning om avläggaren görs sent. 
Är draget dåligt måste resten av ramarna innehålla foder. 
Drottningen får plats att lägga ägg där ynglet kryper ut. 

Men för att få ett invintringsdugligt samhälle är det 
naturligtvis säkrast om avläggaren görs tidigt. 
Kanske som svärmförhindrande åtgärd i midsommartid. 
Lite åderlåtning av starka birika samhällen då skadar inte!
 /Carl Otto

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s